10 neurologi i sverige nr 4 – 18
Notiser
Balansträning vid Parkinson är
kostnadseffektivt
Balansträning för personer med Parkinsons sjukdom gav va-
luta för pengarna i en hälsoekonomisk studie utförd av Con-
ran Joseph, postdoc i Erika Franzéns forskargrupp vid Insti-
tutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS).
Studien utvärderar kostnadseffektiviteten av ett utma-
nande och progressivt balansträningsprogram kallat HiBa-
lance hos personer med Parkinsons sjukdom, som har gång-
och balansproblematik. Huvudsyftet var att ta reda på om
detta träningsprogram gav valuta för pengarna. Studien ge-
nomfördes som en randomiserad klinisk studie. Gruppen
fick avancerad gruppbaserad träning tre gånger per vecka
under tio veckor, medan kontrollgruppen fick sedvanlig be-
handling.
Man hittade signifikanta skillnader i effektivitet och nytta
mellan grupperna vad gäller balansförmåga, gånghastighet
och kvalitetsjusterade levnadsår (QALY), som gynnade trä-
ningsgruppen med stor marginal. HiBalance-programmet
visade hög sannolikhet för att vara kostnadseffektivt på per-
soner med mild till måttlig Parkinsons sjukdom.
I dag finns det få specifika träningsprogram som behand-
lar motoriska symtom hos personer med Parkinsons sjuk-
dom och inget som visat sig vara kostnadseffektivt.
I efterdyningarna av denna studie har forskargruppen nu
genomfört en implementeringsstudie där träningsprogram-
met har utförts på olika platser i Stockholm med målet att
nå ett större antal personer med Parkinsons sjukdom och
att undersöka både klinisk effektivitet och processutvärde-
ring för att underlätta en fullskalig implementering i den
svenska hälso- och sjukvården.
Källa: Karolinska Institutet
Christian Carlström blev bästa
läkare inom WED/RLS
Under onsdagseftermiddagen delades det nyinrättade WED-
priset ut till bästa läkare i Stockholms län gällande kunnig-
het och diagnosställande av patienter med WED/RLS (Wil-
lis-Ekbom Disease/Restless Legs). Priset gick till Dr Chris-
tian Carlström på Sophiahemmets Neurology Clinic.
WED-priset inrättades av patientorganisationen WED-För-
bundet med en jury bestående av Sören Hallberg, ordföran-
de WED-Förbundet, Sten Sevborn i egenskap av specialist
på sjukdomen samt docent Jan Ulfberg. Christian Carlström
fick ta emot priset med motiveringen:
–Christian Carlström brinner för att utveckla vården av
WED/RLS–sjuka och hans enträgna arbete med att förbätt-
ra den medicinska behandlingen har visat på goda resultat
i behandling av sjukdomen. Carlström lyssnar på sina pa-
tienter och med hans utmärkta kunskaper har hans patien-
ter fått verklig hjälp att förbättra sin livskvalitet.
– Att detta pris går till mig som neurolog visar verkligen
att hus- och allmänläkare fortfarande har mycket att lära
inom WED/RLS. Förhoppningsvis kan detta vara ett steg i
rätt riktning att uppmärksamma sjukdomen och underlätta
livet för de drabbade.
Källa: WED-Förbundet
Ny kunskap om hur nervceller
pratar med muskler
Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett nytt sätt
som nervceller kan styra rörelser. I en studie på zebrafiskar,
publicerad i tidskriften PNAS, visar de att kontakten mellan
nervceller och muskler är mer dynamisk än man tidigare
trott. Resultaten kan öppna för nya sätt att behandla rygg-
märgsskador och vissa neurologiska sjukdomar.
Förmågan att medvetet kunna röra sig är livsviktig för
alla djur och bygger på ett samspel mellan musklerna och
hjärnan. Området där rörelsenerver och muskelceller kom-
municerar med varandra kallas den neuromuskulära förbin-
delsen. Där överför nervcellerna signalsubstanser som kan
tas emot av muskelcellerna och få dem att dra ihop sig.
Denna kontaktpunkt, synaps, har länge beskrivits som
ett relativt enkelt system hos vuxna ryggradsdjur, med ace-
tylkolin som den viktigaste signalsubstansen. Men det har
saknats detaljerad kunskap om hur kommunikationen går till
och hur vuxna rörelsenerver kan svara på skador eller för-
ändringar i miljön.
Nu ger forskare vid Karolinska Institutet en ökad förstå-
else för hur den neuromuskulära förbindelsen fungerar. Re-
sultaten visar att det är ett mer dynamiskt system än man
tidigare trott.
Studien är gjord på zebrafiskar, som är ett vanligt mo-
dellsystem inom neurobiologisk forskning. I sina försök vi-
sar forskarna att förändringar i form av ökad fysisk aktivitet
och ryggmärgsskada, kan få vissa rörelsenerver hos vuxna
djur att ändra vilken signalsubstans de producerar. Utöver
acetylkolin börjar de även producera signalsubstansen glu-
tamat, enligt forskarna för att styra rörelsen bättre.
Källa: Karolinska Institutet
