
neurologi i sverige nr 4 – 18 49
Professor Andrew Lees från London,
England talade om vaskulär respektive
läkemedelsorsakad parkinsonism. Han
berättade att läkemedelsorsakad
parkinsonism numera är relativt ovan-
ligt eftersom de antipsykosmedel som
numera används inte blockerar dopa-
min på samma sätt som äldre varianter,
men om det inträffar så försvinner sym-
tomen vanligen när behandlingen av-
bryts. Samtidigt har man dock sett att
Parkinsons sjukdom är vanligare bland
personer som behandlats med antipsy-
kosmedel, troligen på grund av att be-
handlingen kan framkalla eller blott-
lägga en underliggande parkinsonsjuk-
dom. Hos dessa patienter finns symto-
men kvar även om behandlingen av-
bryts.
– Men eftersom vi fortfarande inte
med säkerhet vet om antipsykosmedel
kan orsaka Parkinsons sjukdom bör
man alltid sträva efter att använda läg-
sta möjliga dos under kortast möjliga
tid, konstaterade Andrew Lees.
Vaskulär parkinsonism uppkommer
till följd av nedsatt blodförsörjning i
hjärnan, oftast på grund av stroke eller
sjukdomar som högt blodtryck och dia-
betes. Då är det inte de dopaminprodu-
cerande cellerna som påverkas utan
dopaminets funktion i synapsen.
8
Levo-
dopa i höga doser kan ha god effekt
men det kan ta lång tid innan effekten
sätter in. Dessutom bör de underliggan-
de orsakerna till sjukdomen behandlas.
UTMANINGAR I BEHANDLINGEN
Docent Hanneke Kalf är talpedagog i
Nijmegen, Nederländerna. Där ges
parkinsonvården inom ramen för
ParkinsonNet, ett nätverk som består av
specialutbildande sjukgymnaster, fysio-
terapeuter och talpedagoger.
9
Hon beto-
nade att motoriska problem orsakade av
Parkinsons sjukdom kan förbättras med
hjälp av träning, tricks och strategier,
men att det förutsätter att vårdgivaren
har tillräcklig kunskap om sjukdomen
och, i synnerhet vid längre framskriden
sjukdom, att anhörigvårdare görs del-
aktiga i arbetet. Vilka insatser som be-
hövs skiljer sig åt mellan olika faser,
med större fokus på träning i tidiga sta-
dier och på coping-strategier i mer av-
ancerade skeden. Utbildning och väg-
ledning är alltid viktiga element.
– Många patienter med dysarti, det
vill säga otydligt tal och svag eller för-
ändrad röst, upplever att de talar tydligt
och tror att folk i deras omgivning hör
dåligt, berättade Hanneke Kalf. För att
komma över känslan av att man skriker,
kan det vara bra att få höra sig själv på
en inspelning.
PERSPECTIVE är en nyligen på-
börjad studie på 215 patienter med Par-
kinsons sjukdom i alla stadier, där pa-
tienterna får individualiserad utbild-
ning under åtta veckor med hjälp av en
app och sedan följs upp under tre år.
10
Professor Stefan Lorenzl från
München, Tyskland talade om behand-
ling av Parkinsons sjukdom i sena sta-
dier. Han framhöll att vad som ger livet
mening är mycket individuellt och att
man som vårdgivare måste vara lyhörd
för vad som är viktigt för den enskilda
patienten. Känslan av att vara en börda
för både samhället och familjen kan
vara betungande, och även anhörigvår-
dare drabbas inte sällan av depression.
11
En svår men viktig fråga är när det
är rimligt att avstå eller avbryta livs-
uppehållande behandling, för att inte
förlänga lidandet. Det är läkarens an-
svar att fatta beslut som så långt det är
möjligt stämmer överens med patien-
tens önskemål.
12
Professor
Carlo Colosimo
från Terni,
Italien berättade om störd impulskon-
troll (impulse control disorder, ICD).
De vanligaste formerna hos män är
spelberoende och hypersexualitet, me-
dan kvinnor oftare drabbas av tvångs-
mässigt shoppande och hetsätning. ICD
kan få allvarliga konsekvenser.
– Såväl patienter som anhöriga mås-
te informeras om risken för ICD, så att
de kan vara uppmärksamma och med-
vetna om att ett sådant här beteende
kan ha med behandlingen att göra, sa
Carlo Colosimo.
Risken för ICD är särskilt hög för
patienter som behandlas med en dop-
aminagonist. I en nyligen publicerad
studie var risken att utveckla en ICD
under en femårsperiod hela 46 procent.
13
Lyckligtvis försvinner problemen hos de
allra flesta när man byter behandling,
men dopaminagonisten kan behöva fa-
Professor Stefan Lorenzl, München.
”Samtidigt har man dock sett att Parkinsons sjuk-
dom är vanligare bland personer som behand-
lats med antipsykosmedel, troligen på grund av
att behandlingen kan framkalla eller blottlägga
en underliggande parkinsonsjukdom.”