
neurologi i sverige nr 4 – 18 51
Patientens Egen Registrering (PER),
en patientportal där man själv kan rap-
portera sina symtom och hur man mår,
är också ett sätt att förbättra kommuni-
kationen göra läkarbesöken mer effek-
tiva. Patienter som har svårt att fylla i de
olika skattningsskalorna kan få hjälp av
vårdpersonalen.
VÅRDENS ORGANISATION
Under denna rubrik delades deltagarna
upp i grupper för att diskutera organi-
sationen av parkinsonvården och vilka
förändringar den står inför.
Ett av de ämnen som togs upp var
hur bristen på neurologer ska hanteras.
I Umeå låter man parkinsonsjuksköter-
skan ta en större del av ansvaret. Exem-
pelvis förbereds läkarbesöken genom att
patienten fyller i olika skattningsskalor
redan i hemmet och sedan har ett en
timme långt inledande besök med sjuk-
sköterskan. Då blir läkarbesöket smi-
digt och effektivt.
I Göteborg är det framför allt par-
kinsonsjuksköterskor man har brist på,
så där har man istället organiserat vår-
den i form av underläkarmottagningar,
där neurologen fungerar som rådgivare
åt underläkarna. Man är även på väg att
införa mobila expertteam med parkin-
sonsjuksköterskor som reser ut till de
mindre sjukhusen i Västra Götaland,
med neurologen tillgänglig på video-
länk.
I Umeå har man avsatt en dag i veck-
an då läkare på regionsjukhusen kan
ringa in och diskutera sina patienter och
eventuell avancerad behandling. Inför
samtalet får specialisten en beskrivning
av patienten och även en video som visar
patientens motoriska status. Inga beslut
om avancerad behandling fattas dock
under samtalet – för det behövs ett fy-
siskt möte.
BEHANDLING AV AVANCERAD SJUKDOM
UR ETT SVENSKT PERSPEKTIV
De tre alternativ för behandling av av-
ancerad sjukdom som används idag är
apomorfinpump, Duodopa (kontinuer-
lig tillförsel av levodopa och karbidopa
direkt till tunntarmen via en bärbar
pump) och djup hjärnstimulering (deep
brain stimulation, DBS).
Om Duodopa talade docent Dag Ny-
holm vid Akademiska sjukhuset i Upp-
sala. Han berättade att det numera inte
är nödvändigt att testa behandlingen
med en nässond innan magsonden ope-
reras in, även om det kan ha sina förde-
lar. Den permanenta sonden har tradi-
tionellt provats ut på sjukhus men i dag
kan det även göras i hemmet med hjälp
av telemedicin.
Tidigare förekom en del problem
med sondsystemet men dessa har mins-
kat i takt med att tekniken utvecklats. I
dag finns det dessutom en annan variant
av sondsystemet med en T-port av titan
som inte kräver gastroskopi utan kan
läggas in med hjälp av röntgen och som
dessutom är mer diskret. Vidare har en
ny typ av levodopainfusion nyligen god-
känts. Den innehåller även entekapon,
som ökar biotillgängligheten av levodo-
pa och möjliggör lägre doser.
16
Björn Holmberg
vid Sahlgrenska Uni-
versitetssjukhuset i Göteborg berättade
om apomorfin. Han inledde med att
konstatera att namnet är missvisande, ef-
tersom medlet inte har någon morfinef-
fekt. Även här går den tekniska utveck-
lingen framåt med allt bättre pumpar.
Traditionellt startas behandling med
apomorfinpump på sjukhus men på
Sahlgrenska har man börjat införa po-
liklinisk behandlingsstart. I dessa fall
börjar man med en mycket låg dos som
sedan höjs långsamt under 6–12 veckors
tid, så att hemsjukvården hinner börja
fungera och patienten hinner vänja sig
vid pumpen. Det passar särskilt bra för
sköra patienter. Men en poliklinisk
snabbstart (4–8 veckor) kan också an-
vändas.
I en dubbelblind, randomiserad, pla-
cebokontrollerad multicenterstudie på
apomorfin som tillägg till tablettbe-
handling i tolv veckor erhölls nästan två
timmar mindre tid i OFF jämfört med
placebo.
17
Däremot såg man ingen skill-
nad i livskvalitet efter 12 veckor, men
studien fortsätter så effekterna över
längre tid kommer att presenteras läng-
re fram.
Göran Lind, neurokirurg vid Karo-
linska Universitetssjukhuset Solna,
framhöll att det viktigaste för ett bra re-
sultat vid DBS är multidisciplinärt sam-
arbete, rätt patienturval och gott om-
händertagande.
En aspekt av själva ingreppet som
förbättrats starkt under senare år är av-
bildningen, som gör att man kan se
hjärnan i detalj och därmed förbättra
precisionen. Det är även möjligt att låta
patienten vara vaken under operationen
så att man direkt kan kontrollera effek-
terna av stimuleringen. På Karolinska
görs ungefär hälften av DBS-operatio-
nerna under narkos och hälften med lo-
kalbedövning, men utvecklingen går
mot att allt fler blir sövda.
Själva utrustningen förbättras med
allt mindre enheter, återladdningsbara
system och ökad användarvänlighet.
Man håller även på att utveckla åter-
kopplande system som gör att graden av
stimulering anpassas efter det aktuella
behovet.
ORGANISATIONEN AV AVANCERAD
TERAPI
Avslutningsvis hölls en fallbaserad dis-
kussion om organisationen av avancerad
behandling i Sverige. Den inleddes av
professor Håkan Widner vid Skånes uni-
versitetssjukhus i Lund, som berättade
om det pågående arbetet med att lämna
förslag på vad som ska utgöra nationellt
högspecialiserad vård, så kallad nivå-
strukturering, som görs på uppdrag av
Socialstyrelsen. Det främsta syftet med
nivåstruktureringen är att få en jämlik
tillgång till högspecialiserad vård i hela
landet.
Göran Lind, neurokirurg, Karolinska
Universitetssjukhuset Solna.