
neurologi i sverige nr 4 – 18 55
Stört blodflöde i hjärnan kan
kopplats till många olika neurologiska
sjukdomar, allt från vaskulära sjukdo-
mar som stroke till Alzheimers sjukdom
och demens.
1
Att kartlägga hjärnans
blodflöde kan ge viktig information om
diverse sjukdomar, både genom att ge
mer insikt till patologin och för att bätt-
re kunna ta beslut kring passande be-
handlingar.
2,3
KOLLATERAL CIRKULATION
Hjärnan försörjs med blod via höger och
vänster karotid samt basartären. De två
karotiderna delar sig i främre och mittre
hjärnartär medan basartären delar sig i
höger och vänster bakre hjärnartär,
blodförsörjningen till hjärnan är därmed
uppdelat i sex huvudsakliga kärlområ-
den. Dessa kärlområden är samman-
kopplade i en struktur vid hjärnans bas
kallad Willis ring. Om blodflödet till nå-
got av kärlområdena är förhindrat, ex-
empelvis på grund av en kärlförträng-
ning eller en anatomisk variation, kan
blodet där ta en alternativ väg och på så
sätt upprätthålla blodförsörjningen, så
kallad kollateral cirkulation.
Anatomin i Willis ring varierar
mycket mellan individer, det är vanligt
att vissa kärlsegment fattas eller är un-
derutvecklade.
4
Beroende på hur ana-
tomin ser ut, och därmed hur bra den
kollaterala cirkulationen fungerar, kan
en likadan kärlförträngning ge väldigt
olika påverkan på blodförsörjningen till
hjärnvävnaden. Förutom de primära
kollateralerna i Willis ring finns sekun-
dära kollateraler, där flödet i distala kärl
kan byta riktning och på så sätt försörja
det påverkade området utifrån. Dessa
sekundära kollateraler kopplar samman
de olika kärlområdena, antingen via
kortikala kärl på hjärnans yta, eller ge-
nom kopplingar mellan intra- och ext-
rakraniella artärer via blodkärl i ansik-
tet och ögonen. På grund av dessa alter-
nativa vägar så räcker det inte att mäta
blodflödet i anslutning till stenosen, ef-
tersom andra kärl kan fylla på med ext-
ra blod. För att få en fullständig bild av
blodflödet måste man även mäta ute i
hjärnartärerna, och helst även i de mer
distala grenarna.
FASKONTRAST-MR
Blodflöde kan mätas med faskontrast-
MR (2D-PC-MRI), där mätplan place-
ras ut på de positioner där man vill mäta
flödet.
5
Eftersom varje mätning tar ett
par minuter kan det bli ganska tidskrä-
vande om man vill mäta flera kärl, och
det är svårt att veta innan man gjort
mätningen om planet verkligen ligger
vinkelrätt mot kärlet.
En teknik som används mer och mer
för att mäta blodflöde är 4D-flödes-
MRI,
6
även där används faskontrast,
analys av blodflödet i hjärnan
Med hjälp av en ”sannolikhetsatlas” som beskriver var i hjärnan olika blodkärl finns, går det
att automatiskt analysera en stor del av hjärnans blodflöde som kan ses med magnetkamera.
Därmed kan man snabbare avgöra vilken behandling som bör sättas in vid kärlsjukdom. Det
visas i en ny avhandling, som sammanfattas i denna artikel av Tora Dunås, tidigare dokto-
rand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet.
”Beroende på hur anatomin ser ut, och
därmed hur bra den kollaterala cirkulationen
fungerar, kan en likadan kärlförträngning ge
väldigt olika påverkan på blodförsörjningen
till hjärnvävnaden.”