
8 neurologi i sverige nr 4 – 18
Forskare hoppas kunna ersätta
dysfunktionella celler i hjärnan
En ny studie från Karolinska Institutet stöder teorin att er-
sättning av dysfunktionella immunceller i hjärnan kan bli ett
behandlingsalternativ vid neurodegenerativa sjukdomar som
ALS och alzheimer. I studien, som publicerats i Nature Com-
munications, bytte forskarna ut immuncellerna i hjärnan i en
experimentell sjukdomsmodell.
Makrofager är en typ av immunceller som finns i hela
kroppen och som är specialiserade efter det organ där de
verkar; i hjärnan är de kända som mikroglia. I en frisk hjär-
na är mikroglia involverade i många vårdande funktioner
som stöder nervcellernas aktivitet, men vid sjukdomar som
ALS och Alzheimers sjukdom kan mikroglia tvärtom skada
nervcellerna.
Forskarna bakom den aktuella studien tror att ersättning
av dysfunktionella mikroglia med friska celler potentiellt skul-
le kunna användas som behandling vid neurodegenerativa
sjukdomar. Därför har de utvecklat en ny sjukdomsmodell
där djurets egna mikroglia avlägsnas från centrala nervsys-
temet. Detta leder till en snabb tillströmning av monocyter,
makrofagernas förfäderceller, i hjärnan och ryggmärgen, vil-
ket ger upphov till nya mikroglialiknande celler. Mikroglia i
hjärnan har dock ett annat embryonalt ursprung än mono-
cyter i blodet.
De infiltrerande monocyterna anpassade sig till den ”tom-
ma” vävnaden men utvecklades inte helt och hållet till mik-
roglia. Cellerna började dock uttrycka många gener som är
karakteristiska för mikroglia, antog samma morfologi och
uppvisade liknande funktioner som mikroglia. Forskarna tror
att den stora betydelse som vävnadens mikromiljö har för
cellernas utveckling och funktionalitet kan utnyttjas tera-
peutiskt. De har nu flera pågående projekt som syftar till att
utveckla nya immunterapier för neurodegenerativa sjukdo-
mar.
Källa: Karolinska Institutet
Avtal med Biogen ska underlätta
forskning om neurologiska sjukdomar
Ett nytt övergripande avtal mellan KI och Biogen ska under-
lätta framtida samarbetsprojekt och studier om olika neu-
rologiska sjukdomar. Avtalet, som är resultatet av en lång
process, syftar också till att få en bättre översyn och effek-
tivitet i samarbetet.
KI har sedan länge samarbetat med Biogen inom kärn-
området MS. Med det nya övergripande avtalet blir det möj-
ligt att snabbare identifiera och sjösätta nya samarbetspro-
jekt av intresse för båda parter.
– Biogen introducerade tidigt ett effektivt läkemedel vid
MS, men med en sällsynt allvarlig biverkning. Vi på KI bi-
drog i arbetet att utveckla metoder för riskstratifiering för
läkemedlet. Detta visar att samarbete mellan läkemedelsfö-
retag och akademin är helt avgörande för att nå framgång
i behandlingen av kroniska inflammatoriska sjukdomar, sä-
ger Tomas Olsson, professor vid institutionen för klinisk neu-
rovetenskap, Karolinska institutet.
Det fortsatta samarbetet med Biogen har stor betydelse,
inte bara för att bedöma läkemedelseffekter utan också för
möjligheten att samla in uppgifter från patienter med MS
från hela landet, för utvecklandet av biomarkörer och fast-
ställandet av sjukdomsrelaterade genvariationer.
Källa: Karolinska Institutet
Nytt angreppssätt för att reparera
skadad hjärna
Nu inleds ett forskningsprojekt för att finna nya möjligheter
att reparera en skadad hjärna. Det är ett helt nytt angrepps-
sätt och målet är att metoden ska kunna användas för att
utveckla nya behandlingar mot Parkinsons sjukdom och an-
dra svåra sjukdomar och skador i hjärnan.
Det är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap
vid Lunds universitet, som ska leda det femåriga projektet.
Lundaforskarna ska tillsammans med forskare från Karolin-
ska Institutet utveckla en ny metod för att ersätta skadade
och döda nervceller genom att utnyttja hjärnans inneboen-
de förmåga till nybildning av nervceller.
Neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinsons och
Alzheimers sjukdom, och hjärnskada som stroke innebär att
nervceller i hjärnan dör och inte kan återbildas. Det är sjuk-
domar som drabbar allt fler till följd av att vi lever längre.
Det finns i dag ingen behandling som ersätter de förlorade
cellerna.
– I detta projekt ska vi utveckla en ny alternativstrategi
för att ersätta skadade och döda nervceller genom att ut-
nyttja hjärnans egna inneboende regenerativa potential.
Strategin bygger på att nyttja hjärnans egna gliaceller och
styra dessa till att bilda nya nervceller. På så sätt undviker
man den komplicerade processen med att transplantera
kroppsfrämmande celler, säger Malin Parmar.
Källa: Lunds universitet
Notiser