
34 pharma industry nr 3-18
ledarskap
Från självledarskap till själv-
reglering
Självreglering är vår förmåga att han-
tera vår uppmärksamhet och tankar,
känslor och beteenden. När vi blir dist-
raherade eller lockade av något, styr
vi vårt handlande och fokus beroende
på hur vi bedömer situationen, vilka
känslor våra tankar väcker och hur
vi väljer att handla. Ibland blandar vi
självreglering med självledarskap. För
att förtydliga skillnaden, självledar-
skap är när vi bestämmer oss för att gå
till gymmet för att träna och vet vilka
redskap och rörelser som vi ska ägna
oss åt. Men själva träningen, hur noga
eller effektivt vi utför vår träning styrs
av vår självreglering. Som i sin tur
bottnar i vad vi egentligen tycker om
att gå och träna och vilken känsla bara
tanken om det väcker. Jättekul, mycket
fokus och energi, eller jag måste, jag
går väl dit och kör ett varv. Positiv
inställning även i små sammanhang.
Detta har stor betydelse för resultatet
och hur vi mår efter träningen. Det-
samma gäller i vår arbetssituation.
Kan jag ändra på mitt tänkande kan
jag också ändra på resultatet.
Fokus behöver energi som riktas
mot resultat
Tiden är begränsad, det enda vi kan få
mer eller mindre av är vår energi. Ener-
gibalans har stor betydelse för vår vo-
litioförmåga. Vi kan hushålla med vår
energi genom att vara uppmärksamma
på vad som dränerar alternativt fyller
oss med energi.
Energi har sin källa i vår kropp och
själ, våra känslor och tankar. För att
klara av förändringar och ha mot-
ståndskraft mot svårigheter och nega-
tiv stress, behöver vi ta hand om oss
själva som helhet, genom struktur och
prioriteringar på alla livsområden. Vi
behöver fysisk aktivitet, hälsosam nä-
ring, återhämtning och mental stimu-
lans i goda sociala relationer för vårt
välbefinnande. Allt detta stärker vår
resiliens, förmågan att klara av svåra
situationer och negativ stress, samt
återhämta oss.
Varför har dessa begrepp blivit så
aktuella just nu?
Snabba ständiga förändringar inom
och utanför organisationer, den tek-
niska utvecklingen och kraven på ef-
fektiviseringar, har satt fokus på hur vi
kan använda våra mänskliga resurser
på ett hållbart sätt. I stället för att fo-
kusera på tidsjakten eller hålla ”många
bollar i luften”, använd energin på den
viktigaste bollen i taget och få den i
mål. När volitioförmågan utvecklas
på en arbetsplats, används resurserna
rätt och själva arbetssituationen blir
mer tillfredställande. Onödiga tids-
tjuvar elimineras. I en hållbar arbets-
miljö skapas mer resultat med mindre
energi. Smartare, roligare och bättre.
KÄLLOR:
1. Emilia Lahti, Aalto Universitetet i
Helsingfors; The Land of Sisu och Sisu, not
Silence, pågående forskning.
2. University of Pensylvania, Angela
Duckworth; The Power of Passion and
Perseverance.
3. Ghoshal-Bruch; I Bias for Action, Harvard
Business Review Press. Ria Parppei, Aalto
Universitetet i Helsingfors; Volitio in busines-
scoaching as a Development Intervention of
Selfregulation.
4. Parppei: Tee, toimi, saa aikaan. Alma,
2018.
RIITTA EIVERGÅRD
Pragmator Management AB
• Hellre än att försöka springa fortare och jaga tid, kan vi springa smartare och få
tiden att räcka till.
• Vilket vi väljer hänger ihop med hur vi uppfattar värdet av eller utmaningen i målet.
• Målets innebörd och mening är avgörande för vår verkställandeförmåga.
• Vad händer med dig, i ditt huvud när du inte lyckas, ger upp, ”ramlar”?
• Vi försöker skapa motivation och glömmer bort att säkerställa att målet upplevs be-
tydelsefullt och även stärka personens självförtroende och självtillit.
FÖRKLARING TILL GROW-MODELLEN SOM STRUKTUR
FÖR ETT COACHANDE SAMTAL.
Goal: Mål, vad vill du åstadkomma? Hur ska det se ut när du är klar?
Reality: Beskriv nuläget. Vad fungerar/fungerar inte?
Options: Vad ser du för möjligheter och alternativa lösningar?
Will: Hur viktigt är det för dig? Vad behöver du för verkställandet? Hjälp, stöd?
För att klara av förändringar och ha
motståndskraft mot svårigheter och
negativ stress, behöver vi ta hand om oss
själva som helhet, genom struktur och
prioriteringar på alla livsområden.