
46 pharma industry nr 3-18
krönika
helt annan konkurrenssituation som
uppstår där försäkringsbolag i stor ut-
sträckning konkurrerar om kunder ge-
nom att erbjuda så heltäckande förmå-
ner som möjligt där vilka läkemedel
och behandlingar som ingår givetvis
är en del i konkurrensen om kunderna.
Som isolerad företeelse är denna del av
det amerikanska systemet ur mitt per-
sonliga perspektiv positiv. Det som i
Sverige och många andra länder tar
väldigt lång tid att föra in i klinisk var-
dag, går i allmänhet fortare i USA, del-
vis tack vare konkurrenssituationen
mellan olika försäkringsbolag.
Man får heller inte glömma bort att
den generella prisnivån i USA är avse-
värt högre än i många andra länder,
även Sverige. Varor och tjänster kostar
helt enkelt mer, så även läkemedel och
sjukvårdstjänster. Många tänker kan-
ske på billiga märkeskläder som går att
köpa på många av de outlets som finns
i USA. Bensin är också billigare, i jäm-
förelse med Sverige ungefär halva pri-
set per liter, vilket sannolikt mer beror
på avsaknad av punktskatter än på läg-
re råvarupris. I övrigt är prisnivåerna
generellt sett högre på mat, försäkring-
ar, boende, fritidsaktiviteter med mera.
Det federala sjukvårdssystemet (Oba-
ma Care) omfattar även receptbelagda
läkemedel och där är priserna också
lägre, men i gengäld är färre läkemedel
inkluderade.
Trots att läkemedel utgör en större
andel av de totala hälso- och sjuk-
vårdskostnaderna i USA jämfört med
många andra länder finns det i USA,
precis som i övriga världen, en annan
aspekt som jag personligen tycker är
mer intressant. I en tidigare krönika vi-
sade jag en sammanställning som the
Economist gjort för några år sedan som
visade hur mycket av den totala hälso-
och sjukvårdskonsumtionen eller bud-
geten som går till läkemedel jämfört
med själva produktionen av hälso- och
sjukvård. Där låg USA på ca 18 procent
att jämföra med Sverige och många
andra länder på mellan 9–13 procent.
Precis som då leder det till en viktig
diskussion om hur vi som samhälle tit-
tar på de totala kostnaderna, vilka krav
vi ställer på hälsoekonomiska analyser
av olika ingrepp och vårdstrategier och
inte bara en separat diskussion om
kostnaden för läkemedel. Läkemedel är
trots allt en del av ett system, inte en
isolerad händelse eller utgiftspost. Min
uppfattning är att vi aldrig ska accep-
tera en prissättning som bara går ut på
att maximera vinster för produkter
som enbart utnyttjar en monopolställ-
ning och där innovationshöjden är låg
i jämförelse med vad man kan förvänta
sig i dag. Däremot vill jag också åter-
komma till en åsikt jag ventilerat tidi-
gare – att vi ska ställa samma krav på
hälsoekonomiska utvärderingar och
analys av själva produktionen av hälso-
och sjukvård som vi gör på läkemedel
för att därigenom kunna påverka den
kanske största utgiftsposten i hälso-
och sjukvården, det som på engelska
kallas för waste eller användande av
metoder, behandlingar och organisa-
tionsmodeller som inte är kostnadsef-
fektiva eller där det finns bättre alter-
nativ.
Jag vill också ta upp de samhälleliga
aspekter som den högre prisnivån och
den tidigare användningen också kan
ge upphov till. Stora delar av den fors-
kande läkemedelsindustrin är i dag
amerikansk. Även icke-amerikanska
företag har omfattande verksamhet,
ofta även forskning och utveckling, i
USA. De positiva effekter det ger på
samhällsekonomin i stort har jag inga
siffror på men det är för mig självklart
att USA som kunskapsnation har dragit
stor nytta av denna utveckling, och
fortsätter att göra så. Utöver detta finns
även alla de tjänster och specialkun-
skap som utvecklas och behövs i, och
runt huvudkontoren och stora forsk-
ningscenter. Att locka företag att inves-
tera i dessa anläggningar kräver inte
bara tillgång till kvalificerad arbets-
kraft, skolor, bostäder och service i öv-
rigt, det kräver också en aktiv, funge-
rande och attraktiv marknad. I det av-
seendet har USA lyckats väl.
Avslutningsvis så måste jag också
nämna att det amerikanska systemet
dras med många och mycket stora
strukturella problem och utmaningar.
Det finns inbyggda mekanismer i det
amerikanska systemet som är kontra-
produktiva. Till exempel reagerar stora
försäkringsbolag ofta mycket negativt
då en läkemedelstillverkare sätter ett
för ”lågt” listpris då ersättningen till
dem från de statliga försäkringssyste-
men via MediCare och MedicAid del-
vis beräknas på just listpriset, oavsett
vilka rabattnivåer man sedan förhand-
lar sig till. Den amerikanska hälso- och
sjukvårdssektorn är också oerhört
komplex och komplicerad och det tar
lång tid att i detalj förstå hur olika fak-
torer påverkar varandra. Komplexite-
ten och byråkratin leder också till
svinn, hur stort är svårt att överblicka.
Vidare utförs i USA många prover, tes-
ter och utredningar mestadels drivet av
rädslan för att bli stämd om det senare
skulle visa sig att en patient blivit fel-
behandlad eller feldiagnostiserad. För
ett skattefinansierat system, och även
för ett privatfinansierat system kan det
aldrig vara en bra utveckling.
Läkemedelspriser kommer sanno-
likt att fortsätta att väcka debatt. För
oss som arbetar inom den forskande
läkemedelsindustrin anser jag att det
är viktigt att vi fortsätter att delta i den
debatten, att vi lyssnar på olika argu
-
ment men också att vi kan och vågar ge
ett bredare perspektiv och visar hur en
livskraftig life science-industri kan bi-
dra till samhället i stort.
JACOB TELLGREN
Chief Marketing Officer MSD
International
Det som i Sverige och många
andra länder tar väldigt lång tid
att föra in i klinisk vardag, går i all-
mänhet fortare i USA, delvis tack vare
konkurrenssituationen mellan olika
försäkringsbolag.