
10 neurologi i sverige nr 1 – 19
Notiser
Nya rön om myelinproducerande
cellers roll vid MS
Vissa myelinproducerande celler i hjärnan, oligodendrocy-
ter, som angrips av immunförsvaret vid multipel skleros
(MS), förändras vid MS och kan därmed ha ytterligare in-
verkan på sjukdomen än vad som tidigare har beskrivits. Det
visar en studie som letts av forskare vid Karolinska Institu-
tet i Sverige och Edinburghs universitet i Storbritannien och
som publiceras i tidskriften Nature.
2,5 miljoner människor i världen lever med MS. Sjukdo-
men uppstår när immunförsvarets vita blodkroppar angriper
det isolerande fettämnet myelin, som produceras av oligo-
dendrocyterna och omger nervtrådarna i centrala nervsys-
temet. Detta påverkar överföringen av de elektriska nerv-
signalerna och orsakar sjukdomens symtom.
Tidigare har forskarna vid Karolinska Institutet undersökt
oligodendrocyter med hjälp av en musmodell av MS och vi-
sat att dessa celler kan spela en viktig roll vid utveckling av
sjukdomen. I den nya studien har de kartlagt oligodendro-
cyter i hjärnvävnad från avlidna MS-patienter.
– Även om vi fann vissa likheter mellan musmodellen av
MS och MS hos människor visar våra resultat också på skill-
nader. Vi hittade förändringar i olika undergrupper av oligo-
dendrocyter vid MS, vilket tyder på att dessa celler spelar
en mer komplex roll både vid de sjukliga förändringar som
uppstår och vid bildandet av nya celler, säger Gonçalo Cas-
telo-Branco, docent vid institutionen för medicinsk biokemi
och biofysik vid Karolinska Institutet, en av de forskare som
lett studien.
Resultaten visar att oligodendrocyternas förfäderceller,
som anses ha en avgörande roll för att återskapa myelin vid
skovvis förlöpande MS, reduceras under sjukdomens fort-
skridande.
Källa: Karolinska Institutet
Fettrik diet alternativ behandling
för barn med svår epilepsi
Cirka en tredjedel av alla barn med epilepsi svarar inte till-
räckligt bra på läkemedelsbehandling. På Akademiska barn-
sjukhuset finns sedan ett år kostbehandling som ett behand
-
lingsalternativ. Det handlar om en diet med mycket fett och
väldigt lite kolhydrater och protein som syftar till att ändra
kroppens energiomsättning för att minska anfallen.
– Just nu behandlas åtta barn med så kallad ketogen diet
på barnsjukhuset och de flesta har fått en tydlig förbättring
med färre anfall. I vissa fall kan man bli helt anfallsfri av be-
handlingen. Det är väldigt positivt eftersom en del av bar-
nen kan ha 10–30 anfall om dagen eller mer, säger Susan-
ne Fredén, dietist på Akademiska barnsjukhuset.
Syftet med dieten är att barnen ska få färre, kortare och/
eller lindrigare anfall. Man kan inte screena patienterna utan
måste prova och se om dieten fungerar. I vissa fall där kos-
ten ger bra resultat kan man, enligt Susanne Fredén, trappa
ned på läkemedelsbehandling som ofta ger biverkningar.
Dieten kan vara ett alternativ för barn som inte kan bli ak-
tuella för epilepsikirurgi.
Fem av 1 000 barn i Sverige har epilepsi, totalt cirka
10 000 barn. De flesta kan behandlas med konventionell
läkemedelsbehandling, ofta en eller två mediciner. Men un-
gefär en tredjedel svarar inte tillräckligt bra på farmakolo-
gisk behandling.
– Det är dessa svårbehandlade barn som är vår målgrupp.
De har ofta prövat flera läkemedel med otillräcklig effekt.
Dieten förändrar kroppens energiomsättning. Kroppen över-
går till att förbränna fett istället för kolhydrater, ungefär som
vid fasta, förklarar Susanne Fredén.
Källa: Akademiska sjukhuset
I höst kan sjuksköterskor specialisera
sig inom neurosjukvård
Göteborgs universitet blir nu först i landet med att erbjuda
en specialistutbildning för sjuksköterskor som vill ta sig an
en kvalificerad roll inom neurosjukvården. Utbildningen, som
startar till hösten, ger en fördjupad kompetens i vård av
sjukdomar och skador i hjärna och nervsystem.
Den nya inriktningen för specialistsjuksköterskeprogram-
met inrättas som ett svar på behov från sjukvården, och ges
i samarbete mellan institutionen för vårdvetenskap och häl-
sa, och institutionen för neurovetenskap och fysiologi. An-
neli Ozanne, som ansvarar för specialistsjuksköterskepro-
grammets inriktning mot neurosjukvård, menar att detta är
en specialistinriktning för sjuksköterskor som efterfrågats i
hela landet:
– Personer som drabbats av neurologisk sjukdom eller
skada har många gånger stora omvårdnadsbehov som ock-
så kräver avancerad vård och medicinska behandlingar. Det
finns behov i vården av att öka kompetensen hos sjukskö-
terskor för att de ska kunna möta patienternas vårdbehov,
säger hon.
Källa: Göteborgs universitet