12 neurologi i sverige nr 1 – 19
Blodstamcellstransplantation
effektivare än traditionell broms-
medicin vid skovvis MS
Blodstamcellstransplantation är effektivare än traditionell
bromsmedicin vid skovvis MS. Det framgår av en internatio-
nell multicenterstudie där autolog blodstamcellstransplan-
tation jämförts med konventionell behandling. Akademiska
sjukhuset har som enda svenska sjukhus medverkat i stu-
dien vars resultat nu publicerats i den ansedda medicinska
tidskriften JAMA.
– Resultaten visar på signifikant bättre resultat för MS-
patienter som fick cytostatika i kombination med autolog
blodstamcellstransplantation, där stamceller från blodet tas
från patientens eget blod. En sak som verkligen överraskar
är att de som fick blodstamcellstransplantation faktiskt för-
bättrades i sina symtom medan de som fick vanlig behand-
ling överlag blev sämre, säger Joachim Burman, överläkare
på neurologkliniken, Akademiska sjukhuset, som sedan fle-
ra år arbetat med studien och att utveckla behandlingsme-
toden.
Den så kallade MIST-studien startade 2006 och är en
internationell multicenterstudie med deltagare från USA,
Storbritannien, Brasilien och Sverige. Syftet har varit att jäm-
föra effekten av blodstamcellstransplantation med vanliga
bromsmediciner. Totalt ingick 110 patienter som slumpades
till en av två grupper. Andelen som var stabila utan tecken
till sjukdomsaktivitet var 79 % bland de transplanterade och
endast 3% i kontrollgruppen. Hälften av de som erhöll blod-
stamcellstransplantation förbättrades och fick minskad grad
av funktionsnedsättning, medan de som fick bromsmedicin
i genomsnitt blev sämre med ökad funktionsnedsättning.
Ingen patient drabbades av någon riktigt allvarlig biverkning
och efter att transplantationen genomförts var andelen som
upplevde biverkningar lika mellan grupperna.
Källa: Akademiska sjukhuset
Flera gener bidrar till narkolepsi
orsakad av Pandemrix
Ärftliga faktorer kan öka risken att få en svår ovanlig biver-
kan. Detta studeras systematiskt i det nationella projektet
Swedegene, ett samarbete mellan Uppsala universitet, Ka-
rolinska institutet och Läkemedelsverket, som har sitt säte
vid Uppsala universitet. En av de svåra biverkningar som
studeras är narkolepsi. En ny studie, som publiceras i EBio-
Medicine, visar att flera gener bidrar till risken att utveckla
narkolepsi efter vaccination med Pandemrix.
Förekomsten av narkolepsi ökade kraftigt i Sverige efter
massvaccination med Pandemrix mot svininfluensa 2009–
2010. Narkolepsi är starkt associerat med immungener så-
som HLA (human leukocyt antigen), men de är inte är hela
förklaringen till varför vissa personer insjuknar.
– Vi har upptäckt att flera gener bidrar till risk för att ut-
veckla narkolepsi efter vaccination med Pandemrix. Punkter
i hela arvsmassan jämfördes mellan personer med narko-
lepsi efter vaccination och kontrollpersoner. Vi fann en tyd-
lig koppling mellan Pandemrix-narkolepsi och varianter i ge-
nen GDNF-AS1, säger Mia Wadelius, överläkare och profes-
sor vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln.
– Våra resultat kan öka förståelsen för de mekanismer
som ligger bakom sjukdomen narkolepsi, både när den är
orsakad av Pandemrix och när den uppkommer spontant.
Källa: Uppsala universitet
Fysisk miljö på strokeenheter
– betydelse för vården
Anna Anåker, doktorand vid sektionen för arbetsterapi vid
Karolinska Institutet, har nyligen disputerat med sin avhand-
ling om den fysiska miljön på strokeenheter och den komp-
lexa relationen mellan utformningen av miljön, vården och
användarens erfarenhet av den fysiska miljön.
Avhandlingen visar att den fysiska miljön kan utgöra ett
stöd eller hinder för vården på en strokeenhet. Resultaten
visar att patienterna hade en låg aktivitetsnivå. Få patienter
besökte andra rum än det egna. Patienterna beskrev att de
upplevde ensamhet och att de saknade social gemenskap.
Det multidisciplinära teamets arbete fortgick uppdelat i oli-
ka fysiska rum och mycket få möten ägde rum med patien-
ten där två eller flera ur teamet var tillsammans vid samma
tidpunkt.
För att öka patienternas aktivitetsnivå och minska upp-
levelsen av ensamhet bör den fysiska miljön vara lättorien-
terad, flexibel och omväxlande. Baserat på resultaten av-
handlingen finns det flera faktorer i den fysiska miljön som
är viktiga att ta hänsyn till. Dessa faktorer och delar i den
fysiska miljön är exempelvis: variation i miljön i form av fle-
ra gemensamma ytor, en fysisk miljö som är lättorienterad,
att naturen och konst med naturmotiv syns på strokeenhe-
ten och gemensamma arbetsrum för det multidisciplinära
teamet.
Källa: Karolinska Institutet
Notiser
