
neurologi i sverige nr 1– 19 15
Mötets större sessioner har fort-
bildningsfokus och handlar nästan ute-
slutande om klinisk handläggning,
medan mindre symposier behandlar på-
gående forskning. För en europeisk be-
sökare är den stora medverkan av dia-
gnosspecifika patientorganisationer och
stiftelser intressant. Måhända speglar de
en annan samhällsmodell, där främjan-
de av epilepsisjukvård är beroende av
tongivande företrädare. En resa till USA
är alltid spännande. Man förnimmer
både på och utanför mötet en stark tro
på handling. RUN HIDE FIGHT är
exempelvis turistbyråns råd (i priorite-
ringsordning) till besökare i New Or-
leans om man skulle hamna i en våld-
sam situation. Något att sortera in bland
neurologlivets övriga användbara min-
nesramsor.
Många sessioner gällde intrakraniel-
la EEG-registreringar, särskilt stereo-
EEG, vilket används allt mer i epilep-
sikirurgiska utredningar världen över. I
grunden finns ett behov av att identi-
fiera och avgränsa den epileptogena zo-
nen – en teoretisk konstruktion som av-
ser den minsta yta som måste tas bort
för anfallsfrihet. För att kartlägga detta
med intrakraniellt EEG kan elektroder
på hjärnans yta eller djupelektroder an-
vändas och ett metodskifte pågår. En
föreläsare berättade att hans center över
de senast åren gått från 90–95 procent
subdurala elektroder till 90–95 procent
djupelektroder/SEEG. Man fick se
många fina bilder på roterande kärlträd
i 3D. Resultaten är i flera fall förbluf-
fande. Flera föredragshållare presente-
rade fall där SEEG möjliggjort kirurgi
och resultatet blivit livsförändrande.
Många föreläsare berörde också risk-
hantering och riskkommunikation, som
blir högst konkret inom epilepsikirurgi.
Ett patientfall handlade om en ung per-
son med icke-lesionell enormt funk-
tionshindrande epilepsi, där den preope-
rativa utredningen indikerade 22 pro-
cents sannolikhet för anfallsfrihet. Pa-
tienten blev anfallsfri (vilket ju är ett
binärt utfall).
Ett trevligt föredrag handlade om
high frequency oscillations (HFO),
snabba vågformer på EEG som kan ses
med specialinställningar och används
för att hitta den epileptogena zonen. För
några år sedan var HFO väldigt hett,
men nu verkar fältet invänta resultat
från två pågående studier i Frankrike
respektive Nederländerna. Konceptet är
teoretiskt tilltalande, men klinisk nytta
återstår till stor del att visa. Man har de
senaste åren också funnit ”very fast
HFO” (>500 Hz), som kan vara ännu
mer specifika.
American Epilepsy Society
2018 Annual Meeting
Amerikanska Epilepsisällskapets (AES) årliga kongress hölls i år i New Orleans, Louisiana.
Detta är en av världens största sammankomster inom epilepsi; på plats fanns
Johan Zelano, specialistläkare och docent, som bidrar med detta referat.
”Många föreläsare berörde också riskhantering
och riskkommunikation, som blir högst konkret
inom epilepsikirurgi.”