
58 neurologi i sverige nr 1 – 19
Referat
berättade att 20 procent av Sveriges be-
folkning i dag utgörs av utlandsfödda
och att behovet av att överbrygga språk-
liga och kulturella barriärer är stort.
Enligt den så kallade kulturkartan
från World Values Survey, ett interna-
tionellt forskarnätverk som mäter män-
niskors värderingar, är Sverige världens
mest sekulariserade, rationella och indi-
vidualiserade land.
6
Därför är det knap-
past överraskande att problem uppstår i
mötet med personer från mer traditio-
nella och överlevnadsinriktade kulturer.
– Vi har en välfärdsmodell som man
inte ens kan föreställa sig i många av de
länder våra invandrare kommer ifrån.
Istället tillhör man en stor kärnfamilj,
och har man problem så löser man det
inom gruppen, sade Rose-Marie Moss-
berg Maghsoudi.
Invandrare från vissa länder kan
dessutom ha ganska vaga kunskaper om
hur kroppen fungerar, och då gäller det
att lägga informationen på rätt nivå.
– Vi måste bli mycket bättre på att
förklara och säkerställa att personen
verkligen har förstått det vi har sagt,
framhöll Rose-Marie Mossberg Magh-
soudi. Vi är så rädda för att verka för-
domsfulla eller rasistiska, men vi kan
inte utgå ifrån att alla tänker som vi.
Man bör också ha i åtanke att många
av dem som kommit till Sverige under
de senaste åren har traumatiska upple-
velser bakom sig, som mycket väl kan ta
sig kroppsliga uttryck.
NIVÅSTRUKTURERING AV
HÖGSPECIALISERAD VÅRD
Tillgången till högspecialiserad vård är
inte rättvist fördelad över landet, och
därför letar man nu efter sätt att utjäm-
na skillnaderna. Till högspecialiserad
vård räknas bland annat avancerad be-
handling av Parkinsons sjukdom, det
vill säga apomorfinpump, Duodopa (le-
vodopa och karbidopa som tillförs di-
rekt till tarmen via en bärbar pump,
kallas även LCIG) och djup hjärnstimu-
lering (deep brain stimulation, DBS).
Avancerad behandling ska enligt Soci-
alstyrelsen erbjudas personer med Par-
kinsons sjukdom som inte har tillräcklig
effekt av tablettbehandling.
Ett möjligt sätt att åstadkomma en
mer jämlik tillgång till högspecialiserad
vård är enligt Socialstyrelsen att kon-
centrera den till högst fem centra i lan-
det,
7
och avancerad parkinsonbehand-
ling är ett av de pilotområden som valts
ut för att se om detta är en framkomlig
väg. Om det berättade Peter Hagell,
sjuksköterska och professor vid Högsko-
lan Kristianstad.
En sakkunniggrupp där Peter Ha-
gell ingår har fått i uppdrag att göra en
fördjupad genomgång av den avance-
rade parkinsonbehandlingen. Genom-
gången ska utmynna i en rapport som
beskriver nuläget, en konsekvensanalys
och en sammanlagd bedömning och re-
kommendation.
– Underlagen ska nu skickas ut på re-
miss, och därefter kommer vi att fatta be-
slut om vilka behandlingar som skulle
kunna vara aktuella för den här nya
vårdmodellen och hur många vårdenhe-
ter vi rekommenderar, sade Peter Hagell.
PERSONCENTRERAD VÅRD
Valentina Bala, sjuksköterska vid Hel-
singborgs lasarett och forskare vid
Lunds universitet, berättade om person-
centrerad vård. Det är en modell som
bygger på att vårdgivaren gör en över-
enskommelse med patienten, och ibland
även med anhöriga, om aktivt deltagan-
de i den egna vården och rehabilitering-
en. I denna modell innebär vård ett
partnerskap mellan patient och vårdgi-
vare som utgår ifrån patientens sjuk-
domsberättelse.
Tidigare har man talat om patient-
centrerad vård, men med den person-
centrerade vården flyttas fokus från vad
man är till vem man är. Begreppet ”pa-
tient” är knutet till en roll som befinner
sig i underläge, medan begreppet ”per-
son” avser en unik identitet och en lik-
värdig part.
– Personcentrerad vård är en nyckel-
komponent inom hälso- och sjukvården
som leder till bättre resultat, en bättre
upplevelse av den vård som ges, ökad
patientsäkerhet och ökad kostnadseffek-
tivitet, sade Valentina Bala.
En konsekvens av övergången till
personcentrerad vård är att den evidens-
baserade medicinen inte längre är alle-
narådande utan måste kompletteras
med personens individuella upplevelse.
– Vi går från ett evidensbaserat till
ett evidensinformerat sätt att tänka och
göra, så att vetenskapen tillämpas med
full hänsyn till patienten som person,
sade Valentina Bala.
Valentina Bala har under 2018 publi-
cerat två artiklar om utvecklingen av
patientcentrerad vård och ett instru-
ment för att mäta omvårdnadsresultat
ur ett personcentrerat perspektiv.
8,9
Därefter delades deltagarna upp pro-
fessionsvis för diskussioner kring vad
man behöver göra för att leva upp till
personcentrerad vård. Den viktigaste
slutsatsen var att alla i personalen behö-
ver vara delaktiga för att det ska fung-
era.
NÅGRA AKTUELLA FORSKNINGS-
PROJEKT
Avslutningsvis presenterades några
spännande forskningsprojekt på natio-
nell nivå.
Ann Björkdahl är docent vid Sahl-
grenska universitetssjukhuset med den
smått osannolika yrkestiteln universi-
tetssjukhusöverarbetsterapeut. Hon be-
rättade att avancerad behandling kan
förlänga tiden med god behandlingsef-
fekt med 30–100 procent per dag, men
att effekten bör kunna optimeras ytter-
ligare genom olika rehabiliteringsinsat-
ser. Detta undersöks i RePAiR-studien.
– Med samordnade insatser kan vi
förebygga olyckor och skador och hjälpa
patienten att återgå till tidigare aktivite-
Valentina Bala, sjuksköterska, Helsing-
borgs lasarett, och forskare, Lunds
universitet.