
8 neurologi i sverige nr 1 – 19
Upptäckt om hur hjärnan skiljer på
egen och andras beröring
Hjärnan tycks dämpa känslointryck från det berörda hud-
området när en person rör vid sig själv, enligt en ny studie
från Linköpings universitet. Upptäckten ökar vår förståelse
för hur hjärnan skiljer på beröring av andra och när man rör
sig själv.
Forskare vid Linköpings universitet har tittat närmare på
vad som händer i olika delar av nervsystemet vid beröring
av andra jämfört med när en person rör vid sin arm på lik-
nande sätt. De har funnit att hjärnan dämpar bearbetningen
av känselintrycken från egen beröring.
I huden har vi känselkroppar, som reagerar på beröring,
tryck, värme och kyla. Informationen om beröring skickas
därifrån till ryggmärgen och sedan vidare till hjärnan där sin-
nesintrycket bearbetas i flera steg i olika områden i hjärnan.
I den nya studien utförde forskarna olika experiment där för-
sökspersonen låg i en magnetkamera (fMRI), som tog bil-
der av hjärnans aktivitet. Personen ombads stryka sin egen
arm långsamt med handen eller fick veta att en forskare
skulle stryka armen på motsvarande sätt. Forskarna under-
sökte hur de olika sorternas beröring var kopplade till akti-
vitet i olika delar av hjärnan.
– Vi fann en mycket tydlig skillnad mellan att bli berörd
av någon annan och att vidröra sig själv. Vid egen beröring
minskar aktiviteten i flera olika delar av hjärnan. Vi ser teck-
en på att den här skillnaden görs redan i ryggmärgen, in-
nan sinnesintrycken bearbetas i hjärnan, säger studiens hu-
vudförfattare Rebecca Böhme, postdoktor vid Institutionen
för klinisk och experimentell medicin samt Centrum för so-
cial och affektiv neurovetenskap, CSAN.
Fynden ligger i linje med en teori inom forskning om hjär-
nan, som går ut på att hjärnan försöker förutse effekten av
allt vi gör.
Källa: Linköpings universitet
Embolektomi sparar samhället
hundratals miljoner
En kateter förs in via ljumsken, leds upp till hjärnan och tar
bort blodproppen med ett sugverktyg. Samhällsvinsterna
för varje embolektomi är stora – strokevården på Sahlgren-
ska Universitetssjukhuset sparar över hundra miljoner kro-
nor åt samhället bara i fjol.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset var först i landet med
embolektomier, ett kirurgiskt ingrepp för att avlägsna blod-
proppar via ett sugverktyg som leds från ljumsken upp till
hjärnan. Varje ingrepp innebär en genomsnittlig samhälls-
vinst på ungefär 410 000 kronor enligt Tandvårds- och lä-
kemedelsförmånsverket.
Under 2018 utförde Sahlgrenska Universitetssjukhuset
ungefär 270 embolektomier. Det är en ökning med 30 pro-
cent jämfört med året innan och innebär en samhällsvinst
på över 100 miljoner kronor.
– Den som drabbas av stroke kan besparas mycket li-
dande och få en högre livskvalitet genom rätt behandling.
Om strokepatienten slipper funktionsnedsättningar blir sam
-
hällsvinsterna också stora, eftersom behovet av omsorg från
närstående och kommunen minskar, säger Annika Nordan-
stig, neurolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Källa: Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Intellektet viktigt för överlevnad
vid Parkinson
Den kognitiva förmågan, det vill säga tänkandet, har större
betydelse för överlevnaden vid Parkinsons sjukdom än vad
som tidigare har antagits. Det visar en ny avhandling vid
Umeå universitet.
– Resultaten överraskar. Det är en tydlig skillnad i död-
lighet för patienter med olika grad av kognitiv nedsättning.
Det krävs mer forskning för att se vad som orsakar skillna-
den och om den kan ge en nyckel till nya behandlingar, sä-
ger David Bäckström, doktorand vid Institutionen för farma-
kologi och klinisk neurovetenskap vid Umeå universitet.
I sin avhandling har David Bäckström studerat 182 per-
soner som nyligen utvecklat symtom av Parkinson och när-
besläktade sjukdomar. I Parkinsons sjukdom hade överlev-
naden att göra med om patienten hade en mild kognitiv stör-
ning eller inte vid tiden för diagnos. Personer med normal
kognitiv funktion hade en i stort sett normal överlevnad,
medan de som hade en kognitiv störning hade en dödlighet
som var mer än dubbelt så hög som normalbefolkningen.
Även Parkinson-patienter med en mycket lätt ökning av
mononukleära vita blodkroppar i ryggmärgsvätskan, något
som kan tyda på en inflammation i nervsystemet, hade en
markant ökad dödlighet.
– Fortsatt forskning kan förhoppningsvis ge svar på om
inflammation är orsak till överdödligheten. I så fall finns hopp
om att man ska kunna öka överlevnaden genom att behand-
la inflammationen, säger David Bäckström.
Källa: Umeå universitet
Notiser