Neurologi 3/2018

32 neurologi i sverige nr 3 – 18

Epilepsi

svår för patienten och även för närstående att ta in dygnet

efter ett anfall. Oro och osäkerhet hos patient och närstående

innebär en stor påfrestning. Ett nybesök med neurologisk

bedömning hos läkare med erfarenhet och aktuell kunskap

om epilepsi bör ske inom 4 veckor för barn över två år, ung-

domar och vuxna, när den akuta bedömningen gett miss-

tanke om ett oprovocerat epileptiskt anfall. Barn under två

år bör oftast läggas in för utredning, men om detta inte görs

bör nybesök ske inom 2 veckor. Därefter bör uppföljning hos

läkaren ske inom sex månader från det akuta insjuknandet

oavsett om diagnos ställts eller ej.

KORREKT UPPFÖLJNING OCH BEHANDLING

När diagnosen epilepsi ställts bör lämplig läkemedelsbehand-

ling sättas in. Behandlingen måste följas upp och rätt dose-

ring och dess effekt måste utvärderas. Vidare ska eventuella

biverkningar identiﬁeras och utvärderas. Att få diagnosen

epilepsi kan vara livsomvälvande för en person och dess när-

stående. Utöver den rent medicinska biten följer ﬂera konsek-

venser av att få epilepsidiagnos för personen och dennes even-

tuella vårdnadshavare. Förutom daglig läkemedelsbehand-

ling är de mest direkta konsekvenserna ofta kopplade till

körkortsbestämmelser och risk för skada i samband med an-

fall. Information kring fertilitet och familjebildning behöver

förmedlas i ett tidigt skede – och upprepas – och kan väcka

både frågor och oro. Studier och yrkesval kan påverkas och

diagnosacceptans hos både patient och vårdnadshavare kan

vara en lång process.

I riktlinjerna rekommenderas återkommande uppföljning

hos läkare minst en gång om året för vuxna personer och

minst två gånger om året för barn och ungdomar, men tä-

tare för barn under två år. Läkaren bör ha erfarenhet av och

aktuell kunskap om epilepsi. Redan vid diagnos bör informa-

tion ges till patienten och vårdnadshavare, men denna måste

upprepas och informationen behöver anpassas till patientens

ålder och aktuella livssituation. Den 20-åriga kvinnan som

nyligen fått diagnos funderar kanske inte så mycket över vil-

ka konsekvenser läkemedelsbehandling kan ha på framtida

foster, men fem till tio år senare kan frågan vara högaktuell.

För nyblivne elektrikern tycks livet utan körkort utomordent-

ligt svårt, liksom för en tonåring där föräldrarnas rädsla för

nya anfall hindrar en påbörjad frigörelseprocess. Hos föräld-

rar till det lilla barnet, som ska lära sig tala och börja på för-

skolan, väcks ytterligare oro och tankar om barnets utveck-

ling och framtida funktioner.

Efter minst fem års regelbundet återkommande uppfölj-

ning kan uppföljningen individanpassas. Det betyder vanligt-

vis glesare uppföljning för den välbehandlade och informe-

rade patienten. Att uppföljning ﬁnns är dock en absolut pre-

miss för att kunna ta ställning till om behandlingen behöver

justeras, om behovet av avancerad utredning föreligger och

inte minst om det ﬁnns förutsättningar till att framgångsrikt

sätta ut läkemedel. Epilepsi är till sin natur ett oberäkneligt

tillstånd, dels för den enskilde patienten och dennes vård-

nadshavare som inte kan förutspå när anfall ska komma, och

dels för behandlande läkare som vid diagnostillfället ofta inte

kan avgöra om en patient kommer att bli anfallsfri eller far-

makologiskt terapiresistent.

EPILEPSISJUKSKÖTERSKA OCH

MULTIPROFESSIONELLA TEAM

Specialister i barnneurologi med habilitering och vuxenneu-

rologer samt epilepsisjuksköterskor i Sverige är en bristvara i

dag och sjukvården behöver snabbt öka kompetens och till-

gänglighet för personer med epilepsi. Utbildningstiden för en

epilepsikunnig barn- och vuxenneurolog är lång, kortare för

Multiprofessionellt team för vuxna Multiprofessionellt team för barn och ungdomar

Neurolog Barnläkare/specialist i barn- och ungdomsneurologi med habilitering

Epilepsisjuksköterska Epilepsisjuksköterska

Neuropsykolog och psykolog Neuropsykolog och psykolog

Kurator Kurator

Psykiatriker Barnpsykiatriker

Arbetsterapeut Arbetsterapeut

Logoped

Fysioterapeut

Pedagog

Tabell 1. Teamsammansättning för multiprofessionellt team för vuxna respektive barn och ungdomar

”För att kunna ge adekvat stöd

och hjälp till personer med epi-

lepsi och deras närstående med

ofta mycket komplexa problem

och svårigheter krävs insatser från

ett multiprofessionellt team med

kunskap om epilepsi”.

neurologi i sverige nr 3 – 18 33

en epilepsikunnig sjuksköterska. Sjukvården kan arbeta mer

effektivt om rätt person gör rätt sak. Verksamheterna behö-

ver ha en struktur för att säkra att patienter och vårdnadsha-

vare löpande får information och kan återkoppla mående,

anfallsfrekvens och biverkningar, samt att möjlighet till kon-

takt ﬁnns vid olika faser av sjukdomen och dess behandling.

Epilepsissjuksköterskan bör vara den kontinuerliga länken

mellan patienten och vården. Hen kan ge råd och stöd, samt

förmedla information kring diagnos till patienten och när-

stående, till assistenter, till förskola/skola, till omsorgsboende

eller arbetsgivare. Uppföljning av epilepsisjuksköterska inom

sex veckor efter diagnos, helst vid ett personligt besök, är en

god grund för fortsatt kontakt och kontinuitet. Möjligheten

att få telefonkontakt med en epilepsisjuksköterska inom två

dagar gör också att patienten och närstående snabbt kan få

svar på många av sina frågor. En epilepsisjuksköterska kan

även bedöma allvarlighetsgraden i en fråga och vid behov kan

kontakt snabbt förmedlas till behandlade läkare, övriga pro-

fessioner i teamet eller andra instanser.

Många personer med epilepsi har psykosociala problem

och kognitiva svårigheter på grund av sin sjukdom. De har

även ökad risk för psykiatrisk samsjuklighet, som till exem-

pel depression, ångest eller en neuropsykiatrisk diagnos. För

att kunna ge adekvat stöd och hjälp till personer med epi-

lepsi och deras närstående med ofta mycket komplexa prob-

lem och svårigheter krävs insatser från ett multiprofessionellt

team med kunskap om epilepsi. Riktlinjerna lyfter fram

teamarbete som en viktig faktor för att rätt kunna ge stöd

och hjälp. Genom regelbundna konferenser kan insatser sam-

ordnas så att resurser och kompetens används optimalt ut-

ifrån patientens behov. Se tabell 1 för sammansättning av det

multiprofessionella epilepsiteamet.

NÄR LÄKEMEDEL INTE RÄCKER TILL

När läkemedelsbehandling inte räcker till, det vill säga när

patienten fortsätter att ha anfall trots att två behandlingsför-

sök med lämpliga läkemedel i adekvata doser gjorts, bör

sjukvården agera. Behandlande läkare bör ställa sig en rad

frågor där en av de första kan vara om patienten verkligen är

farmakologiskt terapiresistent? Har två – eller ﬂera – adekvat

valda läkemedel utprovats i lämpliga doser? Följdfrågor är

sedan huruvida diagnosen är korrekt och om det ﬁnns ytter-

ligare undersökningar att göra för att försöka kartlägga den

bakomliggande orsaken till epilepsin givet korrekt diagnos.

Dessa frågor bör läkare med behandlingsansvar för patienter

med epilepsi kunna ställa och besvara. Svaret på frågorna blir

beslutsunderlag till huruvida handläggandet av patienten kan

fortsätta på plats eller om patienten bör remitteras vidare.

En avancerad utredning kan innebära ﬂera olika steg och

syftar till att ytterligare försöka kartlägga den bakomliggan-

de orsaken till epilepsin för att optimera behandlingen. Ex-

empel är genetisk och neurometabol utredning, video-EEG-

registrering och avancerad neuroradiologisk diagnostik med

undersökningar som MR enligt särskilda protokoll. I epilep-

sikirurgisk utredning kan ytterligare undersökningar som

funktionell MR, iktal SPECT och PET med ﬂera undersök-

Figur 1: Flödesschemat illustrerar epilepsipatientens väg från diagnos, till nybesök och därefter regelbundna återbesök. Under pågåen-

de läkemedelsbehandling följs patienten regelbundet av läkare. Epilepsisjuksköterskan är snabbt tillgänglig vid behov och även teamet

kan involveras om så behövs. Läkemedelsbehandlingen utvärderas och revideras och ställningstagande till avancerad utredning görs

löpande. Kombinationen av återkommande uppföljning hos läkare med aktuell kunskap om epilepsi samt tillgång till epilepsisjuksköter-

ska och multiprofessionella epilepsiteam skapar en stabil grund för personer med epilepsi och deras närstående.

neurologi i sverige nr 3 – 18 31

TIDIG OCH RÄTT DIAGNOS

Epilepsidiagnos ställs utifrån en klinisk bedömning, det vill

säga anamnes från patient och närstående och anfallsbeskriv-

ning från vittne. Underlaget är ofta bristfälligt vilket medför

att en epilepsidiagnos kan vara svår att ställa. Konsekven-

serna kan bli allvarliga både för dem som får en felaktig epi-

lepsidiagnos och för dem där diagnosen fördröjs. Ett snabbt

omhändertagande och tillgång till expertis ökar chansen till

tidig och korrekt diagnos.

Riktlinjerna lyfter fram att tidig konsultation hos läkare

med erfarenhet av epilepsi bör ske, senast nästkommande

vardag efter det misstänkta anfallet som föranlett sjukvårds-

kontakten. Då ökar möjligheten att tidigt sortera ut oprovo-

cerade epileptiska anfall från akutsymtomatiska epileptiska

anfall och andra differentialdiagnoser, till exempel synkope,

vasovagala kramper, etc. Adekvat fortsatt utredning och upp-

följning bör initieras.

Strukturella förändringar i hjärnan kan vara orsak till

epileptiska anfall och magnetkameraundersökning (MR)

identiﬁerar över 20 procent ﬂer strukturella förändringar än

datortomograﬁ. När neuroradiologisk utredning är indicerad

vid epileptiska anfall är det således MR som bör erbjudas. I

den akuta fasen kan elektroencefalograﬁ (EEG) inom 24

timmar öka chansen att fånga epileptiform aktivitet jämfört

med om EEG görs senare. Sömn-EEG upptäcker också epi-

leptiform aktivitet i högre grad än EEG enligt standard. Det

föreligger stor brist på neurofysiologer och biomedicinska

analytiker vilket gör att remiss till EEG, oavsett tidsintervall

från ett möjligt epileptiskt anfall, behöver vara en noga över-

vägd åtgärd. Om den kliniska symtombilden ger en klar dia-

gnos behövs inget EEG. När den initiala bedömningen gjorts

av läkare med erfarenhet av epilepsi kan remisser till de un-

dersökningar som är indicerade gå iväg i akutskedet och svar

från exempelvis EEG och MR kan föreligga vid nybesök och

neurologisk bedömning.

Även om ett första epileptiskt anfall är dramatiskt och

föranleder insatser på en akutmottagning dröjer det ofta allt-

för lång tid till poliklinisk uppföljning. Information kan vara

vård vid epilepsi

Socialstyrelsens nationella riktlinjer baseras på aktuell forskning och beprövad erfarenhet.

Riktlinjerna syftar till att barn och vuxna med epilepsi i Sverige ska få en så god och jäm-

lik vård som möjligt. Riktlinjerna ska också vara ett stöd vid beslut om prioriteringar och re-

sursfördelning inom sjukvården. 2016 ﬁck Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram

riktlinjer för vård vid epilepsi hos barn och vuxna. I denna artikel presenteras de centrala

budskapen i remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för vård vid epilepsi.

Riktlinjer-

na i sin helhet ﬁnns att läsa på Socialstyrelsens webbplats, www.socialstyrelsen.se.

”Även om ett första epileptiskt

anfall är dramatiskt och föranleder

insatser på en akutmottagning

dröjer det ofta alltför lång tid till

poliklinisk uppföljning.”

Information om publikationen

Ansvarig utgivare:

publikationens titel:

Neurologi 3/2018

Språk:

Swedish

Antal sidor:

Antal länkar i publikaitonen:

Privacy policy

When accesing the visulazation tool you agree upon knowing and accepting the terms of use and the privacy policy of the owner of the webpage through which you are accesing the digital publication.
The hybrid format that the viewer is visualizing modifies the size of the publication provided by the responsable of the same in order to make it fit the screen and permit certain functions that increases the usefullness of the original document that it is showing.
The viewer is simply reproducing the content that is the leagal property of the responsable for the publication.
All contents and links that you access through the viewer is under the sole responsability of the owner of the website or the responsable for the publication making the content and the opinions expressed in the same their reponsability exclusively.
WEB ANALYTICS, COOKIES AND SESION CONTROL
This viewer is using web analytics tecnology that makes it possible for us to collect certain technical information like your Internet protocol, IP-adress, your computer's operating system, type of internet browser, your prefered language and country of origin, screen resolution, software version with which you are accessing aswell as the referring page adress when accessing the publication and the links being used while navigating the viewer.
The company which is the owner of the viewer and that is manageing it for its own purposes informs you that the viewer uses Cookies with the purpose of being able to offer you a personalized experience which is smooth and comfortable. When accessing this visualization tool you are informed that in order to control the service quality the above indicated technical data is obtained which in turn permits us to adjust the visualization to the technical requirements of all users and to normalize it periodically.
Also, the viewer controls and treats access data of the viewer, more specifically pages viewed, options and links used.
None of the data handeled and mentioned above involves personal data nor does it permit knowing the identity of the visitors.
DATA CONCERNING ECOLOGICAL FOOTPRINTS
The viewer handles and manages data which permits it to calculate the ecological footprint which is genereated through the use of the same. The system handles data regarding the printed publication in order to know and certify the saving of paper and the and the reduction of the greenhouse effect created by the original printed and distributed version while, at the same time, compensating for printed pages and copies made from the viewer upon request from the user.
None of the treatments of data mentioned above involves personal data nor do they permit knowing the identity of the visitors except for cases in which the user registers in the centralized CSR system and thereby gives the authorization of the specific and irrefutable treatment of data.
PUBLICATION STATISTICS
The viewer also treats statistical data of the publication on behalf of the owner of the same, like the number of visitors and users, with the purpose of producing relevant information for managing his/her printing and comunication policy and also facilitate the access to relevant technical and operational statistics regarding the visitors and users of publications contracted for the viewer.
Hybrid Publication provides general information, technical data, staistics for visitors, actions used and anonymos forms related to the publication to the responsable of the same. However, these general data and statistics do not include personal information except for cases where a service that modifies these conditions is contracted prior to the publication or where these kind of services are provided directly by the responsable without the paticipation of the manager of the viewer.
EXERCISING RIGHTS
You can exercise your rights through contacting the responsable of the publication by following the indications concerning privacy policy in the website from which you have accessed the same.

	svep Bläddra till vänster eller höger
	pinch Zooma in eller Zooma ut på en sida
	förflytta När du zoomat in, förflytta dig runt på sidan
	enkel tap Visa/Dölj menyfält
	dubbel tap På en länk, öppna. Ej på en länk, zooma in eller zooma ut på en sida
	rotera Ändra olika vyer för landskap (2 sidor), porträtt (1 sida)

loading