
8 neurologi i sverige nr 3 – 18
Sialanar har beviljats generell
subvention
Sialanar (glykopyrronium), den första godkända behand-
lingen av allvarlig kronisk dregling hos barn med kroniska
neurologiska sjukdomar har i dag beviljats generell subven-
tion av TLV.
Sialanar fick i september 2016 ett godkännande för för-
säljning för pediatrisk användning för symtomatisk behand-
ling av allvarlig sialorré (kronisk patologisk dregling) av barn
i åldrarna 3 år och äldre med kroniska neurologiska stör-
ningar.
Nu har TLV beviljat Sialanar generell subvention. TLV:s
samlade bedömning är att behandling med Sialanar sanno-
likt förbättrar livskvaliteten för patienterna samt medger möj-
lighet för minskade kostnader för samhället.
– Vi är glada att kunna erbjuda nya unika läkemedel i
form av Sialanar, till barn där det tidigare inte funnits några
godkända alternativ samt att TLV delar vår syn att det även
innebär kostnadsbesparingar för samhället, säger Anthrop
Pharmaceuticals vd Clas Lindbergson.
Anthrop Pharmaceuticals AB, med säte i Danderyd, Sve-
rige, är specialiserat på introduktion, distribution och mark-
nadsföring av nischläkemedel och sjukhusinjektabilia i Nor-
den. Huvudsakliga terapiområden är neurologi, intensivvård,
anestesi, cystisk fibros, gastroenterologi och smärtlindring.
Källa: Anthrop Pharmaceuticals
Oväntad upptäckt ger ny modell för
att studera kopplingar i hjärnan
Hjärnan består av neuron som är kopplade till varandra i
nätverk. Eftersom hjärnan arbetar med bearbetning och
överföring av information, är det viktigt att förstå hur kopp-
lingarna mellan neuronen fungerar och på vilket sätt de av-
gör hur cellerna ska samspela. Kunskap om spelreglerna är
nödvändig för att förstå hur den friska och sjuka hjärnan
fungerar.
Forskargruppen studerade en grupp neuron i hypothala-
mus. Dessa så kallade TIDA-neuron (tuberoinfundibulära
dopamin-neuron) signalerar genom dopamin och styr fri-
sättning av hormoner från hypofysen.
TIDA-cellerna i råttor har även så kallade robusta oscil-
lationer (rytmiska svängningar) i sin elektriska aktivitet. Os-
cillationerna är perfekt synkroniserade mellan neuronen, så
att när en våg börjar i en cell så börjar den exakt samtidigt
även i alla andra TIDA-neuron. De har också alltid exakt sam-
ma frekvens, oavsett om den uppmäts i olika neuron eller
till och med i olika djur.
Helt oväntat upptäckte forskarna att TIDA-cellerna i råt-
ta och mus betedde sig annorlunda. Till skillnad från råttans,
var mössens oscillationer oregelbundna, snabbare och va-
rierade kraftigt i frekvens från djur till djur, och från cell till
cell. Orsaken visade sig vara att mössens TIDA-celler helt
saknade så kallade gap junctions, ett slags proteinrör som
är vanligt förekommande i centrala nervsystemet hos dägg-
djur (inklusive människa) och som fungerar som molekylä-
ra kanaler mellan cellerna. Råttans TIDA-celler var däremot
förbundna genom mycket starka sådana kanalförbindelser.
– Ofta antar vi att hjärnan är likadant uppbyggd hos re-
lativt närbesläktade arter som råtta och mus, men i det här
fallet har de fått fundamentalt olika kopplingsscheman i lik-
artade grupper av nervceller, säger Christian Broberger, se-
nior forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolin-
ska Institutet, som lett studien.
Källa: Karolinska Institutet
Notiser