
62 neurologi i sverige nr 3 – 18
Minne och inlärning är helt fundamentala hjärnfunk-
tioner för att vi ska kunna överleva. Att komma ihåg var det
går att hitta mat, om födan är giftig eller att en uppretad
björn huserar i ett skogsparti är tydliga exempel på när min-
net behövs. I hjärnans tinninglober finns hippokampus som
används för att bilda nya minnen. Det episodiska minnet är
hjärnans lagring av händelser man varit med om både i när-
tid och för länge sedan. När en person med demens glömmer
bort att hon just ätit lunch beror det på att hippokampus
skadats. Personen som glömt bort sin lunch kan istället må-
lande berätta om sin båtresa på Balatonsjön för 50 år sedan.
Demenssjukdomar drabbar förmågan att bilda nya minnen
och då främst händelser från och med insjuknandet. Alzhei-
mers sjukdom, den mest kända demenssjukdomen, kommer
långsamt och visar sig först i form av dåligt minne; framför
allt drabbas närminnet. Förlusten av minnesfunktioner ska-
par även förvirring och blir ett stort vardagsproblem. Det
finns ingen behandling eller medicin ännu som helt kan bota
demens. Mer än hälften av alla människor med demens lider
av Alzheimers sjukdom där hjärnans nervceller dör. När hip-
pokampala nervceller förlorar kopplingen till andra nervcel-
ler degenererar de, och då förloras förmågan att skapa kort-
tidsminnen.
Bild 1. En schematisk bild av en människohjärna med
minnesområdet hippokampus utritad i vitt.
Hippokampus
grindvaktarcell styr
minne och inlärning
Forskare vid Uppsala universitet har funnit en grupp av nervceller som fungerar som grind-
vaktare och styr informationsflödet mellan hjärnans minnesregioner. Fynden ger oss mycket
mer förståelse för en enskild komponent i minneskretsarna, och det ger hopp om att kunna
motverka förlust av minnesbildning vid Alzheimer sjukdom och demens. Läs mer i denna ar-
tikel av Klas Kullander, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.
Grundforskning